En kväll i Tunnelbanan.

Jag blir inte klok på varför jag finner tillfreds-
ställelse i att lyssna på
ödesmättad, suggestiv musik, men nu har det hänt igen. Denna gången är det Thåströms projekt "Sällskapet" som gripit tag i min mörka själ. Tänk ödelagda industritomter, läckade fat med livsfarliga kemiska vätskor, muller, klaustrofobi och analoga synthar. Mysigt vá! Ja, det är en härlig motsats till lättuggad tuggummipop iallafall. "Nordlicht" heter singeln från nya plattan som bär samma namn som sällskapet. Vill du följa med till platsen som Gud glömde? Tag med din livboj av cement så drar vi.

Populärkultur från Laikaland.

Bilden illusterar helgens kultur-
konsumtion. Dessutom ser de två objekten snygga ut tilsammans. Vill också med detta korta inlägg delge er Ricky Gervais lektion i religionsvetenskap (från "Animals") som han ger på sitt eget populärvetenskapliga sätt.

Coola jycken.

Nä, ingen risk. Det är inte Snoop Doggy Dog som rubriken refererar till. Den dagen hans musik får betydelse i mitt liv så har jag reinkarnerats minst 15 gånger (och för varje gång har också min själ dött en smula). Nä, coola jycken stavas Labrador. Det är inte bara en av mina absoluta favvisraser rent hundmässigt, utan även det coolaste skivbolaget. På det skivbolaget finns mina husband The Radio Dept., Suburban Kids with biblical names och Sambassadeur men också en uppsjö av andra likasinnande indieartister. Trevligt nog har Labrador med anledning av sin 10-årsdag valt att släppa en samling med 4 skivor (100 låtar!) med väl utvalda alster från samtliga signade artisters karriärer. Den första skivan är oskyldigt valpig och ganska ointressant faktiskt, men från och med andra skivan blir det riktigt intressant där för mig oupptäckta guldkorn glimmar. Pärla efter pärla radas upp för att till sist krönas av Labradors mest framgångsrika bands senaste singel "We made the team", som jag nämnt i ett tidigare inlägg. Som bonus medföljer en liten folder med info om banden och bandens listor på egna favvisar och inspirationskällor.

Vovven på bilden har ingenting med vovvarna i texten att göra. Han är från Örebro och bor nu med min brors familj. Dialekten är redan bortslipad.