Thank you for the music.

Det är för tillfället ingen hejd på mitt flax. (Eller kanske min flax? Svårt...). Nu har jag vunnit en tävling. Igen. Och vad gjorde jag denna gången då? Jo, messade in en höstbild från min mobilkamera till Sydsvenskan. Det var allt. Som tack för det fick jag, och 5 andra låtsasfotografer, två biljetter vardera till en Abbajulshow med julbord på självaste Amiralen i Malmö! Ni som är från trakten ser nog ungefär samma bild framför er som jag. Ett dansställe från 1800 frös och svalt - inte kan väl de bjuda på Abba, julshow, glitter, glamour och skånskt julbord? Vi får se. Jag går dit ikväll och kollar. Jag återkommer. Jag ska inte röra Ris'a'la'Maltan. Har hört att man kan bli magsjuk av det.

We made the team.

Sitter på jobbet och lyssnar på en av de få vettiga radiokanalerna. P3 Svea. Ratta in det på era datorer. Så underbart att slippa allt snack, all reklam och framför allt Annika Lantz, som just nu huserar på vanliga P3. Nåväl, det var inte för att dissa henne som jag gjorde något åt skrivklådan. Det var för att hylla ett av Sveriges bästa band just nu. The Radio Dept. Redan deras första skiva "Lesser matters" skvallrade om att det var något stort på gång. Deras halvnya "Pet Grief" konstaterade detta. Deras nya singel "We made the team" befäster positionen. Go go go!

Jag tror jag är kär!

Om Laika var tvungen att åka nu och bara fick ta med sig en låt upp i rymdraketen så vet jag vilken låt det skulle vara. Tingsek - World of its own. Finns just nu ingen låt som får mig på bättre humör. Det skadar inte att det är en Malmökille heller. En söt en.

Söndag i sängen.

Kan man ju inte precis påstå att det blev. Det blev istället en av de bästa söndagarna på länge! Istället för att våndas med söndagsångesten (som bara späs på med den där fantastiskt ångestladdade serien "Mäklarna", som jag trots ångesten den ger inte kan låta bli att titta på??) så begav vi oss till Hotell Elite Savoy i Malmö och den anrika matsal som numera lyder under namnet Rasoir. Med ett glas vin och en torftig buffé fick vi en intim stund med Bo och hans fantastiskt musikaliska bandvänner. Jag tackar, jag tackar för detta City!!

Bo Kaspers Orkester.

Lycka! Ibland får man göra val i livet. Ett av de senaste valen jag gjorde var valet mellan Metro, City eller punkt SE som tågtidning. Det blev City. Det var faktiskt ett rätt lätt val. Hur som helst. I denna eminenta tidning kunde man häromdagen tävla om biljetter till ett exklusivt eftermingel med spelning med ett av mina favoritband Bo Kaspers Orkester. Svar på en enkel fråga, en töntig motivering och ett sms var det som krävdes. Och precis nu pep det till i telefonen! Jag fick två biljetter! Det blir ingen söndag i sängen! Tjoho!

Debut.

Jag skulle inte. Jag hade faktiskt bestämt mig. Men så var det den där arbetskamraten. Som hade en kompis. Som hade en blogg. Om ingenting. Som jag fastnade i. Om man kan fastna i ingenting, då kan man kanske också bidra med ingenting? Så tänkte jag efter. Jag har ju faktiskt ett budskap jag vill sprida. Budskapet om den goda musiken. Budskapet om livet ur ett par Kosslurar. Så var det. Så är det. Det är det som gäller. Välkommen.