Ibland tycker jag att det är så skönt att resa....nu tänker jag inte på semsterresor eller andra nöjesresor (vilka så klart har sin charm) utan på vardagsresan; pendligen t.ex. Vissa mornar önskar jag faktiskt att den korta tågresan till jobbet skulle vara lite lite längre bara för att det är så fantastiskt avkopplande att bara sitta och se landskapet fladdra förbi ackompanjerat av väl valda audiofiler. Jag känner inte så här alla dagar, åh nej, framför allt har jag svårt att njuta när tåget är försenat, proppfullt, stökigt, varmt eller inte kommer överhuvutaget. Men alla de andra gångerna kan vara riktigt njutningsfulla. De par tre gångerna i månaden.
I fredags blev det en flygtur. Hemresan skulle vara precis en cd. Den nyinköpta grönmetallicfärgade I-poden hade tålmodigt legat och väntat i väskan hela dagen tillsammans med Kosslurarna som pluggades in. I-poden var så klart förberedd och fylld till bredden av gamla och förhoppningsvis även nya favoriter. Jag sparkade av mig skorna som inte hade gjort något annat än skavt de sista tre timmarna, svepte om mig min jacka och klickade fram en artist på bostaven F. Valet föll på ett nysläpp jag inte hade hunnit lyssna på och det valet visade sig förgylla hela min resa hem. Sätena hade aldrig känts skönare, flygvärdinnorna hade aldrig haft vitare tänder, luften hade aldrig varit mindre turbulent. Till och med kaffet smakade ypperligt. Feist heter fenomenet. Sångerskan från det kanadensiska bandet Broken Social Scene har släppt sin andra soloplatta och den är precis så fullständigt underbar som ni har läst, eller kommer att läsa i recensionerna. Köp den, ladda ner den, sno den. Jag bryr mig inte om vilket men ni måste ha den. Med henne i lurarna lovar jag att ni aldrig mer irriteras över att ni har missat er tåg/buss/whatever - ni kommer bara vara glada att ni är i lagom tid till nästa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar