Jag blir inte klok på varför jag finner tillfreds-
ställelse i att lyssna på
ödesmättad, suggestiv musik, men nu har det hänt igen. Denna gången är det Thåströms projekt "Sällskapet" som gripit tag i min mörka själ. Tänk ödelagda industritomter, läckade fat med livsfarliga kemiska vätskor, muller, klaustrofobi och analoga synthar. Mysigt vá! Ja, det är en härlig motsats till lättuggad tuggummipop iallafall. "Nordlicht" heter singeln från nya plattan som bär samma namn som sällskapet. Vill du följa med till platsen som Gud glömde? Tag med din livboj av cement så drar vi.
ställelse i att lyssna på
ödesmättad, suggestiv musik, men nu har det hänt igen. Denna gången är det Thåströms projekt "Sällskapet" som gripit tag i min mörka själ. Tänk ödelagda industritomter, läckade fat med livsfarliga kemiska vätskor, muller, klaustrofobi och analoga synthar. Mysigt vá! Ja, det är en härlig motsats till lättuggad tuggummipop iallafall. "Nordlicht" heter singeln från nya plattan som bär samma namn som sällskapet. Vill du följa med till platsen som Gud glömde? Tag med din livboj av cement så drar vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar